På förekommen anledning: Om bloggen Söderfamiljen

Är folk inte riktigt kloka? Först läste jag en kommentar till den pågående (anti)genusdebatten av Natalia Kazmierska. Den var rätt bra men havererade totalt på slutet tack vare Kazmierskas indignation över fejkbloggen Söderfamiljen. Det är meningen att man ska skratta åt den här killen! Tycka att han är en tönt som tar ut hela pappaledigheten! Och bakar bröd! "Så görs den jämställde mannen till ett freak" klämmer hon i.

Söderfamiljenbloggen har fått en hel del uppmärksamhet; folk (inklusive jag) tycker den är för jävla rolig och försöker luska ut vem det är som ligger bakom den (Alex Schulman?). Men plötsligt -- jag vet inte om det var tack vare Kazmierska, men det var i alla fall i samband med hennes text som jag började notera fenomenet -- verkade fler och fler ställa sig upp och fråga vad det är som är så himla kul med en kille som vill vara reko, schysst, en bra pappa och medmänniska? Varför driver man med den jämställde mannen? Det känns som att det snart kommer startas facebookgrupper av typen "Vi såm facktist jillar snela kilar!!".

Men hörrni. Det är liksom inte att pappan är föräldraledig, har cykelhjälm och bakar surdegsbröd som är det roliga. Man skrattar inte "haha vilken jävla tönt, jag är allt bra mycket häftigare än han". Om ni har läst bloggen -- alltså verkligen läst den -- hur kan ni ha undgått att fatta?

Bloggen driver inte med en schysst, jämställd kille som bryr sig om sin familj och sin omgivning. Bloggen driver med en person som kommer undan med att vara en fullständig psykopat genom att framstå (och framställa sig själv) som en schysst, jämställd pappa som bryr sig om sin familj och sin omgivning. Pappan i Söderfamiljenbloggen är inte en härlig, jämställd man. Han är jätteJÄTTEobehaglig. Den "omtanke" han med "massor av pepp" och tusen utropstecken ägnar sin familj, sina kollegor och andra i sin närhet är totalt egocentrerad, tämligen gränslös och resulterar ofta i rena övergrepp, fysiska och psykiska. Det blir jävligt kul.

Ja, humor är subjektivt, nej, ni behöver inte nödvändigtvis tycka det är roligt. Men påstå inte att Söderfamiljenpappan är en härlig kille och att det är synd att man driver med den typ av man han representerar, för då gör ni bort er.